När livet stannar upp för en stund

Idag begravdes vår älskade gammelfarmor Stina. Det var en vacker ceremoni där solstrålarna letade sig in genom kyrkfönstren och värmde oss alla. Utanför visade den västgötska slätten upp sig från sin bästa sida med höstfärgade alléer, trumpetande tranor och Kinnekulle vid horisonten. 

Vid gravsättningen landade en fjäril på blommorna på kistan för en sekund och fladdrade sedan vidare. Samma vackra amiralfjäril visade sig sedan för oss vid flera tillfällen under dagen trots den höstkyliga luften. 

Jag hoppas och tror att det var en hälsning från dig, Stina! Alltid älskad – aldrig glömd!