Sabah, Borneo, Malaysia

Eftersom vi blev försenade från Sri Lanka så blev det endast en kortvisit i Borneos nordöstra del Sabah. Vi började i storstaden Kota Kinabalu där vi gick på nattmarknad och tog en morgonpromenad längs vattnet.

Därefter tog vi en minibuss två och en halv timme till Klias River. Vi var så ivriga när vi kom fram att vi genast gav oss ut på en flodtur. Vilken lycka att se näsapor svinga sig mellan träden! Så snart mörkret fallit åkte vi ut på ytterligare en tur på floden. Det var alldeles svart, tyst och stjärnklart och vi såg hela träd som blinkade som julgranar av eldflugor i tusental. Helt magiskt!

Vid Klias river sov vi i tält i två nätter i våtmarkerna. Tälten är byggda på pålar en halvmeter ovanför sumpmarken. Gissa om vi hade sällskap av en massa insekter! Första natten fick Tuva och jag byta tält eftersom vårt tält invaderats av trämyror. Vi låg på en madrass direkt på marken och sov i sovsäckar. Det var varmt, fuktigt och myggigt – väldigt myggigt! Det blev ingen sömn alls för oss vuxna dessa nätter. Så fort morgonen kom glömde man dock bort nattens besvär för då kunde vi sitta och äta vår frukost med utsikt över floden och samtidigt se tre olika sorters apor i träden runt omkring (näsapor, makaker och silver leaf monkeys) samt näshornsfåglar, örnar och ödlor.

Vi var de enda som bodde på campen så vi hade naturen helt för oss själva. Jag har full förståelse för att ingen annan frivilligt betalar för att bo som vi gjorde men trots att det är så obekvämt så är det ändå väldigt mysigt att borsta tänderna under öppen himmel och kallduscha med floden som närmsta granne.

Eftersom vi åkt på de turer boendet hade att erbjuda redan den första dagen så föreslog kvinnan som drev campen att vi skulle åka ut till havet nästa dag. Problemet var bara att vi var långt ifrån alla kommunikationer och kvinnan hade ingen bil. Vi fick alltså gå ut till landsvägen och ställa oss och lifta. Till slut stannade en tvåsitsig pick-up men eftersom föraren inte hittade till stranden så fick campenföreståndarinnan åka med på flaket och hela Cirkus Winqvist klämde sig in i pick-upen. Vilken syn!

Vi blev avsläppta på en strand och föreståndarinnan lovade att fixa så att någon hämtade oss om sju-åtta timmar (och det gjorde hon). Stranden var milslång och helt orörd! Fantastiskt att det finns sådana platser kvar på jorden!

Dagen efter detta var det dags att dra vidare till resans sjätte land men mer om detta senare!