Jag, Therése, har svårt att sova på nya platser. Det är en mycket dålig egenskap när man reser jorden runt. Övriga familjen sover som stockar överallt – på flyg, i bussar, under bilresor, i vänthallar, i hårda sängar och i mjuka sängar. Oftast delar vi säng i olika konstellationer, ibland sover någon/några av oss på madrasser på golvet och ibland i bäddsoffor eller våningssängar. Själv ligger jag alltid vaken och lyssnar på alla främmande ljud (gatusorlet, hundar som skäller, tuppar som gal, fläktar som gnisslar, fågelkvitter, bilar, pumpar som slår på och av, dörrar som slår, polisbilar som rycker ut m.m m.m). Med vår budget är det sällan de mest bekväma platserna vi sover på. Jag ligger alltså vaken och vaktar (en egenskap som förvärrades efter hotellbranden i Abu Dhabi). Oftast sover jag bara 3-4 timmar. I natt, på resans boende nummer 46, kom jag på mig själv att tänka ”Vad skönt det ska bli att komma hem och få sova i min egen säng”.
Ingen i familjen har någon hemlängtan än så jag blev förvånad själv över min tanke. När vi sedan satt på bussen genom Belize på väg in i Guatemala frågade jag de andra om det är något de saknar/längtar efter där hemma nu när vi varit på resande fot i fyra månader.
Vi kom fram till följande lista:
- Våra sängar (stod högt upp på listan)
- Att inte dela täcke med någon (det är ett ständigt krig om täcket)
- Vår egen toalett (uj, så många icke-mysiga toaletter vi har hunnit nyttja. Toaletten här på bussen är ingen höjdare)
- Vår dusch (där det alltid finns varmvatten, vattentryck och rena handdukar)
- Släkten
- Vännerna
- Husdjuren
- Mjölk (eller svenska smaker generellt)
- Morfars stuvade makaroner
- De egna leksakerna (vi har endast med en boll, en kortlek och Yatzy)
- En myskväll i TV-soffan (vi har bara tittat på TV kanske fem gånger på resan)
- Möjligheten att vara kunna vara ifred (här umgås vi 24 timmar om dygnet och har gjort det i drygt 120 dagar).
- Lite nya kläder att ta på sig skulle sitta fint
Harry
Bubblan
Blixten
Cirkus Winqvist On Tour 