Sucre är en av Bolivias två huvudstäder trots att det bara bor lite drygt 280.000 människor i staden. Sucre är Bolivias historiska och konstitutionella huvudstad medan La Paz sedan år 1898 är den ekonomiska huvudstaden. Sucre är sedan 1991 ett världskulturarv då staden är en typisk kolonialstad med smala gator och vacker arkitektur. Staden kallas bland annat för Den vita staden eftersom de flesta hus är vita. Husen är smyckade med vackra balkonger och har ofta vackra färgglada innergårdar med fontäner och sittplatser.
Vi hade inte planerat att åka till Sucre men nu blev det ju så på grund av de pågående skogsbränderna. Sucre har inte drabbats av brandröken men de första dagarna var smogen fruktansvärd eftersom rökmolnen trycker ner avgaserna. De sista två dagarna bjöd dock på klarblå himmel och renare luft.
Sucre ligger i en dalgång i Anderna på 2800 meters höjd. Vi gillade staden från första stund. Vi har tillbringat timmar i de olika parkerna där folk samlas för att umgås, dansa, spela musik, ha utställningar eller motionera. Under helgen firades Halloween stort med orkestrar, marknader, dans och mingel.
I Sucre har vi mest tagit det lugnt och kurerat oss från förkylningar och ömma lungor efter brandröken. I förrgår bokade vi dock in oss på en vandringstur i Anderna. På grund av språkförbistringar så fick vi inte all information om dagen i förväg och tur var nog det för frågan är om vi hade bokat in oss då.
Dagen började med en biltur upp till 3600 meters höjd. Vägen var brant och slingrig och det fanns varken räcken eller andra skydd mot stupen. Läskigt! Vi påbörjade sedan, vad som påstods vara, en 4,3 kilometer lång vandring längs en sträcka av inkaleden. Inkaleden går från Colombia till Chile men den mest kända sträckan är den kring Machu Picchu i Peru. I Bolivia hann inte vägnätet/inkaleden byggas klart innan spanjorerna kom och därför så nyttjades aldrig vägarna här på samma sätt som i andra delar av Sydamerika och därför är vägarna här ofta mer välbevarade. Vi vandrade från 3647 meters höjd ner till 2800 meters höjd. Vägen/stigen är stenbelagd och det är många ”trappsteg” att gå nerför. Denna etapp tog oss två timmar att gå. Höjden var inget problem men knäna tog rejält med stryk av att vandra neråt.
Efter en lunchpaus vid ett vattenfall i byn Maragua som ligger i en krater så började dagens andra vandring. Även den var på två timmar men denna gång var det lika mycket uppför som nedför. Halvvägs in i vandringen kom vi till ett område med välbevarade dinosauriefotavtryck. Kratern var för längesedan en sjöbotten och i strandkanten blev det avtryck efter olika dinosaurier. Avtrycken täcktes av aska efter ett meteoritnedslag och med tiden har den gamla sjöbottnen förskjutits upp och bildat en bergsvägg. Avtrycken syns nu i sluttningen av berget. Spåren hittades så sent som 1997.
Vi såg spår efter tre olika sorters dinosaurier – bland annat långhalsar. Riktigt, riktigt coolt men vi skulle inte vilja göra om den vandringen. Enligt stegmätarna i våra mobiler gick vi 15 kilometer under dagen. Dagen avslutades med ytterligare två timmars bilkörning på hög höjd. Det var oerhört vackert men vi var också oerhört rädda. Vägarna är smala och grusiga och bilarna är inte i så bra skick och chauffören tuggade kokablad från morgon till kväll men, men det gick ju bra!
Idag har vi tagit oss vidare till La Paz och är då tillbaka enligt vår ursprungliga plan. Här ska vi vara så stilla som möjligt i några dagar för att vänja oss vid höjden (ca 4000 meter över havet). Trots information från svenska ambassaden om stängda skolor på grund av brandröken så har vi inte märkt av någon rök än. Luften är sval ca 16 grader och solen skiner.
Cirkus Winqvist On Tour 