150 dagar!

Nu har vi rest i 150 dagar! 150 dagar är exakt så länge vår förra långresa varade. Vi besökte då 13 länder – Tanzania, Bahrain, Förenade Arabemiraten, Sri Lanka, Malaysia (Borneo), Brunei, Singapore, Indonesien, Australien, USA (Hawaii), Mexiko, Belize, Guatemala och USA igen (Florida). Minns känslan av att landa på ett kyligt Arlanda efter fem omvälvande månader! Här kommer ett axplock bilder från den resan!

Fyra dagar i Guatemala

Vi hade inte planerat att åka till Guatemala men det finns en plats där som alltid har lockat oss och nu när ”vi ändå var så nära” passade vi på. För att ta oss till Guatemala var vi tvungna att tillbringa ett dygn i Belize City. Belize City kan vara den mest ocharmiga plats vi någonsin varit på – nedgånget, rörigt, högljutt och ovänligt. Från Belize City tog vi buss till Flores som är en liten by på en ö i en stor sjö bland de grönskande bergen i Guatemala. Vägen var smal och krokig och bussen fjädring var trasig så det var en gungig resa på 5,5 timmar. Härligt dock att få se så mycket av både Belize och Guatemala genom bussfönstret! Gränsövergången gick förvånansvärt smidigt även om själva gränsstationen var mycket rörig och oorganiserad.

Framme i Flores möttes vi av en fuktig intensiv värme och på kvällen drog ett oväder utan dess like in. Det REGNADE! Vattnet i sjön steg med en meter på 1,5 timme!!!

Första dagen i Flores strosade vi omkring bland de färgglada husen längs de kullerstensprydda gatorna.

På eftermiddagen bestämde vi oss för att ta en båttur runt sjön men vi hann knappt iväg innan ett nytt oväder drog in från ingenstans. Regnet och blåsten slog ut all elektricitet på ön så när vi kom tillbaka till vårt vandrarhem hade vi varken ljus eller vatten. I skenet av en fotogenlampa fick vi packa inför morgondagens så efterlängtade utflykt.

Klockan 03.30 gick vi upp för att ta bussen två timmar till Tikal. Vi anlände precis lagom till soluppgången. Tikal är Latinamerikas största nationalpark – ett regnskogsområde där bland annat jaguarer, tapirer och 600 fågelarter huserar. Tikal är dock mest känt för det enorma området med Maya-lämningar. Endast 30% av ruinerna, pyramiderna och templen i Tikal har röjts fram av arkeologer och vetenskapsmän. Enbart ”Jaguarens tempel” tog 15 år (!!!) att röja fram. Överallt i djungeln finns pyramidformade kullar. En magisk plats att strosa omkring på!

Mest magiskt var ändå att sitta på toppen av Templo IV, sjuttio meter upp, och blicka ut över den oändliga regnskogen och över de andra templen som sticker upp som statyer ur grönskan. Medan vi satt där, helt själva, såg vi tukaner svepa mellan trädtopparna och vi hörde vrålaporna ropa till varandra. Kan det bli bättre? Senare såg vi både spindelapor och vrålapor på nära håll.

Dagen efter gav vi oss på den galna återresan till Belize City – samma väg, samma buss, samma chaufför. Enda skillnaden var att air-conen var trasig denna gång.

I Belize City ville vi verkligen inte stanna så vi tog första bästa färja tillbaka till ön Caye Caulker. Här tyckte de att vi var galna – Vem åket tur och retur Guatemala på fyra dagar? Vi tydligen. Nu blir det att njuuuta av lugnet innan vi imorgon åter tar färjan till Belize City för att flyga vidare till Florida.

Det är svårt att ge Belize ett omdöme eftersom vi älskar Caye Caulker men avskyr Belize City. Den karibiska känslan och närheten till natur och djurliv på Caye Caulker är fantastisk. Nämnas bör dock att Belize är ett dyrt land med tanke på standarden. Vårt slutomdöme blir 32,5 poäng av 40 (Tuva och Vilmer ger 8,5 var, Therése 8 och Stefan 7,5).

Vår vistelse i Guatemala får 35 av 40 (9 av Tuva och Vilmer och 8,5 av Stefan och Therése). Det höga omdömet beror på att vi möttes av en sådan värme i Guatemala. Människorna var otroligt trevliga och hjälpsamma, landskapet vackert och det är svårt att toppa dagen vid Tikal!