Kategori: Reseberättelser

Nu är det strax dags att åka vidare från Ilha Grande. Ön Ilha Grande är ett av UNESCOs världskulturarv och består till största delen av nationalpark med Atlantskog. Ön användes tidigare som en avstjälpningsplats för leprasjuka och därefter som en fängelseö. Nu är ön mest känd för sina många stränder.

Vi började vår vistelse i huvudorten Abraão som är en by med cirka 1500 invånare. Det finns ingen biltrafik på ön och det finns inga vägar mellan de olika stränderna så all transport sker via båt. Det finns dock många stigar som man kan utforska men det gäller att inte gå vilse i den täta växtligheten då ön är större än Gotland. En dag gick vi fel och fick slut på både vatten och energi och fick ta en båttaxi tillbaka hem.

Det är lågsäsong för turism just nu eftersom det är vår här och det regnar varje dag men de flesta restauranger och barer har ändå öppet och erbjuder livemusik och billiga caipirinhas.

Vi har vandrat till vår favoritstrand Praia Preta (Black beach) så gott som varje dag oavsett väder.

Vi tog även en tur till stranden Lopes Mendes som är utsedd till en av världens tio vackraste stränder. Båtturen dit tog en timme och sedan fick man promenera över ett berg genom skogen i ytterligare en halvtimme för att komma dit. Vädret var som vanligt sisådär så det var svårt att avgöra hur vacker den är men visst var den fin!

Tycker nästan att stranden som båten lade till vid inför vandringen var vackrare…

För fem dagar sedan fick Therése ett insektsbett som först blev en gigantisk blåsa och som efter att den spruckit blev ett stort öppet sår. Det är svårt att hålla sår rena i 30 graders värme och när luftfuktigheten ligger på över 90 procent så såret blev genast infekterat. Det blev så illa att vaden svullnade och blev röd och varm. I Abraão finns bara en sjukstuga bestående av två rum. Det är skitigt och taket är fullt av svartmögel. Vi kom dit vid midnatt och hade turen att två läkare var i tjänst varav en kunde lite engelska. De konstaterade att Therése behövde penicillin men eftersom hon är allergisk så fick det bli den antibiotika som hon fått med sig från Sverige istället. Morgonen efter använde vi oss av en läkarapp hemma i Sverige och efter bara fem minuter fick vi tala med en läkare. Fantastiskt! Vi hoppas nu att antibiotikan ska fungera och att hon tål den.

Dagen efter läkarbesöket var det dags att åka vidare till andra sidan ön till Vermelha. Det kändes lite otryggt med tanke på att Therése mådde så dåligt. Det går inga båtar dit så vi kom på den smarta lösningen att köpa biljetter till en utflykt som låg i närheten och blev sen lovade av båtföraren att vi skulle bli avsläppta i Vermelha längs vägen. Vi ville komma fram så snabbt som möjligt men naturligtvis då blev det ändå ett stopp på vägen trots att vi gjort upp annat. Först blev vi irriterande men när vi såg platsen så var irritationen glömd. Vi hade hamnat i Lagoa Azul (blå lagunen) där vattnet är klart turkost och där det vimlar av fiskar!

Därefter blev vi faktiskt avsläppta i Vermelha – en by med 130 invånare, inga vägar, ingen affär men med många fiskebåtar och hägrar. En bra plats att kurera sig på och samla ny energi!

Det har hänt så lite och samtidigt så mycket sedan vi skrev sist. Regniga dagar har inneburit lugna dagar. Just nu är jag, Therése, sjuk. Jag har fått en infektion i mitt vänstra ben och äter antibiotika. Vi återkommer med ny reseberättelse när energin är tillbaka.

Imorgon är det dags att åka vidare från Rio de Janeiro. Det känns faktiskt lite skönt även om det är en fantastisk stad. Dagarna här har varit intensiva och värmen har varit tryckande. Som mest har temperaturen legat på 43 grader!

Första dagen här vandrade vi längs strandpromenaderna vid Copacabana och Ipanema. Vi bor bara tre minuters promenad från Copacabana (på ett litet rufft hotell med insekter överallt, kallt vatten i duschen som saknar tryck, smutsiga sängkläder och handdukar men med ett lugnt läge på en sidogata där man kan sitta ute och äta frukost i lugn och ro. Vi trivs här!).

Vi besökte även Botaniska trädgården som gränsar till en del av Atlantskogen. Där såg vi två sorters apor, tukaner, papegojor och en massa coola växter så klart.

Dag nummer två åkte vi till Cristo Redentor (Kristusstatyn) som är ett av de sju nya underverken. Tillsammans har vi nu besökt följande underverk: Colosseum i Rom, Petra i Jordanien, Chitzen Itza i Mexiko och Cristo Redentor här i Brasilien. Vi tog tåget upp till toppen och planerade att vandra genom Tijucaskogen ner men vi hittade aldrig stigen så vi tog tåget ner också. I övrigt tar vi oss mest fram via Uber eller taxi. Uber klassas som säkrare eftersom de bilarna smälter in bland alla andra bilar och inte visar att ”här åker jag omkring med turister” på samma sätt som de klargula taxibilarna gör.

Igår var det olidligt varmt så vi svalkade oss med att bada i havet vid Copacabana. Egentligen är Ipanemastranden vackrare men Copacabana ligger praktiskt nära.

På eftermiddagen åkte vi linbana upp på Sockertoppsberget och stannade där till solen gick ner. Utsikten därifrån är magisk när staden i skymningen börjar glittra mellan alla berg, kullar och vikar.

Idag regnar det och vi har inte gjort upp några direkta planer. Vi behöver ta ut mer pengar, packa inför morgondagen osv. De flesta restauranger tar kort men offentliga platser och turistmål vill ha betalt i kontanter. Prisnivån är högre än i Sverige (vilket har förvånat oss) men det kanske beror på den svenska kronans svaga kurs eller på att vi befinner oss i en storstad. Det ska bli spännande att se hur nästa plats är – Ihla Grande!