Saint Lucia – visst låter det magiskt?!! Innan vi kom dit hade vi en inre bild av den perfekta paradisön. Kritvita stränder, vajande palmer och turkosblått vatten. Vi hade först inte planerat in ett stopp på Saint Lucia men när vi ”ändå var i krokarna” så kastade vi in tolv dagar där. Vid det här laget har vi börjat lära oss att världen är betydligt mer nyanserad än vad reseguider anger. Det finns vackra stränder på Saint Lucia men man får faktiskt anstränga sig för att hitta dem. På stranden som är klassad som den vackraste på Saint Lucia ligger en enormt lyxresort och faktum är att sanden på stranden är importerad och det känns ju rätt galet.
Saint Lucia är en mycket segregerad ö. Det finns enorma lyxvillor som ägs av kanadensare, amerikaner eller fransmän. I hamnarna ligger lyxkryssningsfartygen och segelbåtar större än höghus. Däremellan finns lokalbefolkningen i sina vinda, skeva trä och plåthus. Fattigdomen är väldigt påtaglig. Det finns tiggare i vartenda litet samhälle som vi har besökt och överallt bemöts vi som vandrande plånböcker. Om vi köper något för åtta dollar och betalar med en tia så får vi inte någon växel tillbaka utan en spydig kommentar om att det kan ni gott betala. Vi kan absolut skänka pengar i dricks men det är den otrevliga attityden som stör oss.
På Saint Lucia har vi blivit erbjudna att köpa sex av unga tjejer och det känns väldigt sorgligt. Även marijuana säljs öppet överallt och förvånansvärt många turister röker detta på offentliga platser.
Vi vill inte gynna de stora resorterna eller lyxhotellen så på Saint Lucia har vi bott inneboende hos tre olika familjer. Vi har bott i egna lägenheter i familjernas hus. Detta är ett bra sätt att se till att våra pengar kommer lokalbefolkningen till gagn och så är det ett väldigt bra sätt att lära känna nya människor och kulturer.
Vi började vår vistelse på norra delen av Saint Lucia med vandring i bergen i Pigeon Island National Park och strandhäng.
Därefter bilade vi till södra delen av ön för att bada i varma källor och lerbad, besöka världens enda ”drive-in” vulkan och ett vackert vattenfall. I södra delen finns även symbolen för själva ön – Pitonerna – de två spetsiga bergen som syns på Saint Lucias flagga. Mitt mellan bergen i en vik ligger Suger Beach. Det är egentligen en lyxresort men eftersom stränderna på Saint Lucia är offentliga så måste de tillåta utomstående på stranden. Vi var fräcka nog att ta oss dit även om de har gjort det besvärligt för utomstående genom att lägga parkeringen uppe i bergen och sedan får man vandra ner till stranden. På vägen upp fick vi dock lift som tur var.
Slutligen bodde vi precis utanför huvudstaden. Där besökte vi bland annat Marigot Bay som är med i filmer som Dolittle och Pirates of the Caribbean.
Som ni nog märker så är vi inte alls ”blown away” av Saint Lucia men visst har vi haft det bra. Naturen är vacker, människorna är trevliga (i alla fall de som inte jobbar med turister) och det finns vackra stränder men man måste, som sagt, leta efter dem eller bo på en dyr resort för att ha tillgång till de finaste platserna.
Vi ger Saint Lucia följande omdöme:
Vilmer, Therése och Tuva ger åtta poäng var medan Stefan ger 7,5 poäng (det är han som har kört på alla löjligt branta och dåliga vägar). Totalt ger det Saint Lucia 31,5 poäng av 40 möjliga.
Cirkus Winqvist On Tour 