Australien 2.0

Nu har vi förflyttat oss 250 mil österut i Australien – från Perth till Adelaide. Detta land är verkligen gigantiskt! För att spara lite tid tog vi flyget hit men nu är vi redo att ge oss ut på road trip igen.

Ny bil – nya äventyr!

Imorgon bär det av mot Melbourne. Första stopp blir det lilla samhället Naracoorte som har en folktäthet på två personer per kvadratkilometer. Det blir skillnad mot Perth och Adelaide det!

Vackra Perth har många fina parker och grönområden.
Vi bodde i södra Perth och hade en vacker utsikt över staden.
I Perth finns det många fina stränder. Här, på juldagen, är vi på Cottesloe.

Vi har varit i Adelaide i tre dagar nu. Här har vi vandrat i Nationalparker i bergen, sett vilda koalor (!!!), turistat runt i fina samhällen längs havet och haft det härligt lugnt och skönt.

Temperaturen svänger snabbt här! Vi hade 37 grader när vi vandrade i bergen. Här är vi vid Giant Cave. Dagen efter var det 17!
Morialta Conservation Park.
Vattenfall utan vatten på grund av torkan. På vintern ska det vara jättefint här och ja, jag skrev rätt, det är inte vinter här nu utan sommar.
Mellan Victor Harbor och Granite Island kan man åka vagn dragen av en häst.
Granite Island.
Vackra vandringsleder men tyvärr såg vi varken sälar eller pingviner som vi hoppats.
På jakt efter koalor i Belair National Park.
Vi lyckades hitta elva stycken koalor men de är verkligen inte lätta att se där de sitter och sover i trädtopparna.
Maslin Beach.

När vi lämnade Perth så lämnade vi även Western Australia och kom istället till Adelaide som ligger i South Australia. Eftersom vi åkte rakt österut fick vi justera klockan med 2,5 timmar och nu ligger vi 9,5 timmar före svensk tid. Om två dagar bilar vi in i delen Victoria och då blir det ytterligare 30 minuter mellan oss och er där hemma. Det är lite knivigt att ställa om tiden hela tiden. Just nu är barnen inne i en period då de har rätt svårt att somna på kvällarna och är otroligt trötta på morgonen. Som tur är har vi ju semester så det gör inte så mycket!

Julfirade i Australien

Nu börjar vår julafton lida mot sitt slut medan ni hemma i Sverige snart bänkar er i sofforna framför Kalle och hans vänner.

Hur firar man egentligen julafton i Perth? Vi gjorde som Perth-borna och tog färjan över till ön Rottnest Island. Där hyrde vi cyklar och cyklade runt mellan olika badvikar.

På Rottnest Island finns det quokkas. Quokkas är en sorts minikänguru/pungråtta. Urgulliga och väldigt sociala!

På julaftonskvällen skypade vi med nära och kära och njöt av julmust, lösgodis och chokladbollar (Tack IKEA)!

Och slutligen: Från oss alla till er alla en riktigt GOD JUL! ❤

75 dagar avklarade – 75 dagar kvar

Nu har vi kommit halvvägs på vår resa. Hittills har vi besökt nio länder, haft 29 olika boenden och flugit elva gånger. Sex flygningar, tre länder och okänt antal boenden återstår.

Tiden har gått oförskämt snabbt men, uj, vad vi har upplevt mycket!

Besök på Massajskola, Tanzania!

Lata dagar i Nungwi, Zanzibar!

Lyxvaruhus i Abu Dhabi – här med ett äkta mammutskelett!

Tuva och Vilmer i underbar moské i Manama, Bahrain.

Härligt gäng på besök i Sri Lanka!

Många båtturer på vackra floder och vandringar i grönskande regnskogar blev det på Borneo.

Brunei – minilandet där galen rikedom samsades med vildmark.

Singapore med sin storslagna arkitektur!

Charterliv på Batam, Indonesien, när farmor och farfar kom på besök!

Och nu Australien med sitt fascinerande djurliv!

Bilsemester i västra Australien

Vi landade i Perth, på Australiens sydvästkust, den 16 december på kvällen och möttes då av ett hiskeligt väder! Ovädret höll i sig i över två dygn och dagstemperaturen låg på 13 grader (vilket blev en liten chock när vi vant oss vid det mer tropiska klimatet) och vindarna uppgick till 28 m/s!!!

Vi möttes av ett tvådagarsoväder vid ankomsten till Australien. 13 grader, regn och vindar på 28 meter/sekund!
Vi skulle vandra till en fyr men vi blåste nästan bort så vi gav upp.
Om vädret inte tillåter utomhusaktiviteter så får man hitta på något annat och visst måste väl läran om hur man tillverkar choklad ingå i läroplanen någonstans? Eller vad säger du Janne?
Provsmakning av choklad. Vi åt oss mätta…

Från Perth bilade vi söderut längs kusten. Först till vindistriktet Margaret River och sedan till Albany. Vi älskar verkligen att bilsemestra! Det är en sådan frihet att kunna stanna var som helst, när som helst och hur länge som helst. Vi väljer själva vilken väg vi vill ta och behöver inte krångla med tidtabeller eller chaufförer – så gött!

Är man i Margaret River så måste man ju så klart ta ett kort på Margaret River.
Efter regn kommer ännu mera regn men sen kommer solsken.

IMG_9546

Det är kängurur överallt men de är svåra att få med på bild!

Längs vägen har vi hunnit besöka grottor, nationalparker, fyrtorn, pirar, stränder och små byar men framför allt har vi sett en himla massa kohagar, vildmark och raksträckor. Vi har även sett en skogsbrand och en massa spännande djur och fåglar.

Härlig Karri-skog längs vägen!
Det enda som saknades var lite John Bauer prinsessor och troll.
Stora Karriträd och små Winqvistar.
Trappor, trappor, trappor. Inuti Lake Cave finns det en sjö.
Taket till grottan har rasat in och långsamt börjar växterna ta över öppningen.
Vacker grönska kring grottöppningen.
Många trappsteg upp och ned ur grottorna!
Lake Cave. Vi besökte även Mammoth Cave där de hittat väldigt många fossiler.
Vy längs vägen.
Tree Top Walk i Valley of the Giants.
Liten Stefan högt uppe.
40 meter upp i luften!
Tingle Trees blir runt 75 meter höga och flera hundra år gamla.
Äntligen blå himmel igen!
Green Pools i Denmark. Kristallklart vatten men tyvärr bara 18 grader varmt. Lite i kallaste laget för oss bortskämdingar.
Green Pools.
Det finns alltid tid för lek på stranden.
Solen är stark i Australien så våra solskyddsdräkter kommer äntligen till användning.
Mysigt litet café längs vägen.
Det är glest mellan hus och bilar på Australiens västkust!

Krampaus. I bakgrunden syns Middelton Beach, Albany, där vi bott i två nätter.

Imorgon vänder vi upp mot Perth igen där vi ska fira jul (här längs kusten lyser julstämningen med sin frånvaro. Inte ens butikerna har julpyntat)!

 

 

Och så var det dags att dra vidare igen…

Att vi ska ha så bråttom hela tiden! Vi hade gärna stannat i Singapore i några dagar till för att undersöka staden men idag drar vi alltså vidare till Perth i Australien och det innebär att vi måste lämna vårt tillfälliga resesällskap – farmor och farfar! Vi har haft en härlig händelserik vecka tillsammans och det kommer nog fällas en och annan tår när vi ska kramas hej då senare idag.

Singapore är ett mångkulturellt land där det moderna bor granne med det traditionella. Byggnaderna i centrum av staden Singapore är fantastiska med sin utmanande och framåttänkande arkitektur. Det är rent överallt, infrastrukturen väl fungerande och det kryllar av konstverk och blommor att njuta av. Singapore är dock ett väldigt dyrt land så vår budget tillåter inte ett längre stopp den här gången. Just nu är det något svalare väder i Singapore. Temperaturen har legat runt 28 grader men luftfuktigheten gör att det känns varmare. På eftermiddag och kväll har det regnat och åskat så gott som varje dag.

I Singapore har vi vandrat längs den berömda shoppinggatan Orchard Road, besökt ett stort akvarium och stränderna på Sentosa Island. Vi vandrade även till Sydostasiens sydligaste punkt som nåddes via en hängbro.

Tuva har förälskat sig helt i Singapore och säger att hon vill bo här i framtiden. Hon ger Singapore en nia och det gör Stefan och jag med. Vilmer ger Singapore en tia. Det innebär att Singapore får 37 poäng av 40 möjliga!

Semester i semestern

Nu är vi åter i Singapore efter en kortvisit i Indonesien. Den indonesiska ön Batam ligger endast 40 minuters färjeresa från Singapore och är ett bra alternativ för den som vill bo lite billigare än vad Singapore kan erbjuda. På Batam bodde vi på en fyrstjärnig resort bara fem minuters bilresa från färjeterminalen.

Att komma till Batam var som att ta en semester i semestern – lite som att åka på charter. Mycket välbehövligt! Vi har slappat vid poolen på dagarna, ätit lunchbuffé och lyssnat på hotellets eget coverband på kvällen.

Det vore orättvist att ge ett omdöme för Indonesien när vi endast sett en liten del av en liten ö men vår vistelse i sig får en åtta av oss alla dvs totalt 32 poäng av 40 möjliga. Mycket tack vare lugnet, de fina rummen, vädret, grönskan och det trevliga sällskapet! Minus blev det för resortens torftiga matutbud och den försummade stranden.

#Tuvatoo

I lördags flög vi vidare från Borneo till Singapore. Vi landade vid lunchtid och vid 21-tiden på kvällen landade de så efterlängtade – farmor och farfar!!!

Farmor och farfar hade packat med sig grovbröd, pepparkakor, skumtomtar och julklappar från kusinerna!

Dag nummer ett i Singapore tog vi tunnelbanan in till centrum där vi tittade på alla häftiga byggnader, besökte ett konstmuseum och vandrade genom den helt fantastiska parken Gardens by the bay.

När vi kom till en avdelning av parken där buskarna var figurklippta som djur kom det fram en man, iförd en tröja med parkens logga på, och visade oss att man kunde snurra på ett hjul och få fram djurens läten. Eftersom vi vuxna trodde att han arbetade som guide i parken lät vi barnen gå runt och testa de olika lätena och mannen följde efter och hjälpte till (trodde vi). Plötsligt kom Tuva tillbaka till oss vuxna och sa att hon var i akut behov av att gå på toa så vi fick skynda oss till toaletterna vid entrén. På vägen dit var Tuva väldigt sammanbiten och Stefan frågade om hon mådde bra men hon svarade inte. Jag följde med henne in på toaletten och så snart jag låst dörren om oss bröt Tuva ihop totalt. Hon grät så att hon skakade och berättade att mannen klämt på hennes bröst och smekt henne på rumpan! Hon är elva år och en vuxen man tar sig friheten att tafsa på hennes kropp!

Vi gick till informationsavdelningen där vi berättade att parken har en anställd som tafsar på barn. De blev mycket illa berörda eftersom detta inte är något de vill ska förknippas med parken eller Singapore. De satte in stora resurser på att hitta mannen. Stefan och Vilmer fick åka med vakterna för att leta efter honom och till slut identifiera honom öga mot öga. När de hade gjort det var det Tuvas och min tur att peka ut honom. Det visade sig att mannen var en gästarbetare från ett annat land och att han inte arbetade som guide i parken utan som trädgårdsskötare.

Parkens VD kom och bad om ursäkt för det inträffade och ville att vi skulle polisanmäla händelsen vilket vi gjorde. Tuva och jag blev vallade på platsen och polisförhörda. Totalt tog detta drygt sex timmar! Vilken första dag i Singapore! Stefan, Vilmer, farmor och farfar satt och väntade under hela denna tid. Inte en så rolig start på vår gemensamma semester. Vi var inte tillbaka på hotellet förrän sent på kvällen. Men nu är det en ny dag och nya tag som gäller. Idag tar vi färjan över till Indonesien!

Två månader, åtta och en halv veckor, 62 dagar

Nu har vi varit på resande fot i exakt två månader. Det vill säga åtta och en halv vecka eller 62 dagar. Det kan låta som en lång tid men faktum är att tiden har gått otroligt fort! Det känns som om det var en evighet sedan vi besökte massajerna i Tanzania eller var med om hotellbranden i Abu Dhabi men samtidigt känns det som om vi alldeles nyss lämnade Sverige. Vi har till exempel inte riktigt fått in några rutiner än. Vi äter när vi är hungriga och går och lägger oss allt för sent för att sedan gå upp alldeles för tidigt. Det finns så mycket som vi vill hinna se och göra!

Kuching är ”katt-staden” och det finns gott om kattstatyer.
Gatubild från Kuching. Cool rosa moské, fina bilar och småbutiker.
India Town, Kuching

Vi var väldigt nedvarvade i slutet på Sri Lanka-vistelsen men i och med att Vilmer blev sjuk och att vi fick flyga över till Borneo senare än planerat så har vi hela tiden haft känslan av att vi ”ligger efter” schemat för Borneo. Det har resulterat i allt för många och långa regnskogsvandringar men vi har insett att det inte går att bli ”klar” med Borneo. Vi får helt enkelt hoppas att vi får möjlighet att återvända någon gång för att besöka de små byarna längs floderna och för att uppleva mer av naturen och stränderna i Sabah.

Tuff vandring i Bako National Park - blött, brant och många halkiga rötter!
Vandringen i Bako National Park var tuff. Det var blött, brant och fullt av halkiga rötter.
Det växer överallt i regnskogen.
Man får akta sig för taggiga och giftiga växter i regnskogen.
Näsapa.
Om man går vilse i djungeln ska man slå med en gren mot denna typ av trä. Det blir ett enormt ljud som förhoppningsvis leder någon till dig!
Tjuvaktig apa som knyckte kyckling från Vilmers tallrik.
Klippformationer vid stranden i Bako National Park.
Lek med krabbor nedanför de vackra klippväggarna på stranden i Bako.

Nu är det dags att kurera träningsvärken och ladda om inför nästa resmål – Singapore!

Bad i väntan på nästa oväder.

Men först ska vi se vad Borneo får för omdöme. Borneo är paradiset för alla naturälskare! Det finns massor av vackra nationalparker som inte förstörts av turismen. Vi har faktiskt blivit förvånade över vad lite som anpassats för turisterna. Vandringarna är tuffa i tät regnskog och det känns lite läskigt att tänka på vad som skulle hända om man skadade sig under en vandring.

Borneo är i övrigt billigt och lättrest (vi har mest tagit oss fram med Uber eller genom att lifta). Människorna är oerhört vänliga och hjälpsamma, maten är god och vädret är helt okey även under regnperioden.

Det är dock ledsamt att se alla palmoljeplantager, allt skräp längs flodbankerna och städernas utbredning. Hur länge till kommer Borneo vara ett naturparadis?

Samtliga i familjen ger Borneo nio poäng av tio vilket ger ett resultat på 36 av 40!

Sarawak – regnskog, grottor och floder

När vi skrev sist var vi i Miri. Där sov vi bara i två nätter men som vanligt hann vi med en hel del. Vi tog bland annat en heldagstur med guide (den nästbästa vi någonsin haft. Bäst är vår favorit Warren Joplin på Samoa). Guiden, Kenneth, var uppvuxen i en avlägsen by längs en flod i ett så kallat longhouse. Han visste ALLT om regnskogens alla växter, djur och läten. Vi vandrade 9,7 km (lite ironiskt med tanke på att vi höll på att storkna av en regnskogsvandring på 790 meter två dagar tidigare) genom tät regnskog, genom grottor och under berg i Niah National Park. Magiskt vackert! Kan meddela att 9,7 km tar 4,5h att vandra i 30 graders värme (det var en ”sval” dag).

I Miri besökte vi även sydostasiens största taoisttempel och ett kinesiskt tempel som vi inte lyckades klura ut vilken religion det förespråkade. Det kan ha varit konfusianismen för konfunderade blev vi i alla fall men mer troligt var nog att det rörde sig om synkretism.

Från Miri tog vi inrikesflyget till Kuching. Det var en flygresa som inte var inplanerad men då vi träffade andra resenärer som beskrev nattbussresan på 15-20h som helvetisk så var valet lätt.

Kuching är en charmig storstad i hjärtat av Sarawak. Här har vi promenerat längs Waterfront, shoppat i Chinatown, varit med om en julparad (paraden varade i över två timmar och Tuva och Vilmer fick mängder av godis), åkt flodbåt, besökt en kulturby (som ett levande museum) och försökt undvika åskskurarna.

Vi har även besökt Semenggoh Wildlife Center. Det är ett rehabiliteringscenter för orangutanger som varit i fångenskap eller som råkat ut för någon olycka. De räknas som ”semi wild” dvs. så gott som vilda. De rörs sig fritt i regnskogen och väljer själva om de kommer till centret för att få stödmat. Eftersom det finns mycket frukt i skogen just nu är det svårt att få syn på orangutangerna. De är inte intresserade av centrets mat. När vi var där såg vi två – en mamma med barn. Det var mäktigt att se dem komma svingandes mellan trädkronorna.

Efter Semenggoh åkte vi till en krokodilfarm som egentligen var mer som ett zoo. De hade tagit emot krokodiler från olika stammar som inte ville ha krokodilerna vid sina byar (oftast efter att krokodilen attackerat någon krake). De hade krokodiler i alla möjliga storlekar och barnen tyckte att det var mycket spännande.

Idag har vi varit till Kubah National Park och vandrat i fyra timmar genom regnskogen till ett vattenfall. Det var mycket kuperat, mycket varmt och mycket svettigt och lite skrämmande att vara helt själva mitt ute i regnskogen. Tuva och Vilmer tog sig ett dopp i det svalkande vattnet!

Brunei – när man inte har några förväntningar

Borneo är den tredje största ön i världen (efter Grönland och Nya Guinea). Ön delas av tre länder – Malaysia, Indonesien och Brunei. Brunei Darussalam, som det formellt sett heter, är ett litet muslimskt kungadöme vid Borneos norra kust. Till ytan är Brunei ungefär lika stort som Vänern och har en befolkning på knappt 450 000 människor. Kungen (eller sultanen som han också kallas) besitter all makt. Brunei är ett rikt land med en BNP högre än Sveriges. Rikedomen kommer från olja ute i Sydkinesiska havet. Kungen själv bor i världens största palats med 1788 rum. Palatset kostade 1,6 miljarder USD att bygga. Allt detta hade vi dock ingen som helst aning om innan vi kom dit. Vi såg mest Brunei som ett roligt stopp på vägen genom Borneo och hade inga förväntningar alls på landet.

Resan till Brunei var lång och jobbig och inte helt säker. Som jag nämnt förut så bodde vi i tält vid Klias River och det fanns inga transporter därifrån. Vi fick alltså gå till landsvägen igen och sätta oss och vänta på en buss. Här går oftast bussarna när de har blivit fulla så man kan aldrig veta om och när en buss avgår. Vi satt där vid landsvägen i 1,5h i 33 graders värme innan bussen kom. När den väl stannat så visade det sig att den var full och de ville inte ta med oss. Vi tjatade dock och fick till slut sitta på en baggagehylla längst bak i bussen. Ytterligare 1,5h senare var vi framme vid färjeläger nummer ett. Vi valde att åka med ”speed boat”. När det var dags för att kliva på färjan såg vi en liten skruttig sak vid kajen och vi tittade oroligt på varandra. Färjepersonalen skrattade och sa: Nej, inte den där. Den där!” och pekade på en ännu mindre och skruttigare båt som bara tog 14 passagerare. Båten studsade fram på vågorna så överfarten till ön Labuan tog bara 35 minuter.

Labuan är en malaysisk ö på gränsen till Brunei. Den är en skattefri zon och beskrivs som Malaysias Las Vegas. Det är att överdriva rätt rejält. På Labuan bokade vi nästa färja som skulle ta oss sista biten till Brunei. Färden tog 1,5h. Väl framme tog vi taxi in till huvudstaden Bandar Seri Begawan. Det var en sån där resedag när man inte känner sig som en bra förälder. Det blev en alldeles för lång och farlig resväg för våra små.

Hur som helst – Brunei! Vilket land! Kontrasten från Malaysia var total. Brunei är dyrt, tillrättalagt men samtidigt alldeles alldeles underbart!

En viktig del av Bandar Seri Begawan är Kampong Ayar som är en stadsdel byggd på pelar i vattnet. Där finns skolor, sjukhus, polisstation och brandstation med brandbåtar. Kampong Ayar är inte som de traditionella ”Water villages” som man ofta ser i Asien utan en mer modern variant där ägarna har sina bilar parkerade inne i stan och har vanliga jobb.

Tio minuter utanför stan finns vildmarken. Vi ägnade två dagar åt att åka båt i området. Vi såg näsapor, silver leaf monkeys och makaker samt krokodiler både på dagen och på kvällen (spännande att leta krokodil i mörkret med ficklampa).

En dag åkte vi till Selirong som är en mangroveö. Vi vandrade fyra kilometer på spänger ovanför mangroveträdens rötter. Ärligt talat såg vi mest krabbor och insekter men det var en fin promenad ändå.

Utflykten fick dock ett mycket tråkigt slut då båtföraren missade att det kom en jättevåg och tog den med bredsidan så att båten nästan tippade. Vågen slog över hela båten och vi blev dyblöta. Vilmer fick riktigt ont i magen eftersom han flög in i Tuvas knä. Kameror, mobiler och allt blev blött! Sura som bin släpptes vi iland på en strand för att torka. Stranden var full av sandflugor så nu har vi bett överallt! Tack för den!

Som plåster på såren fick Tuva och Vilmer köra båten hem (när vi kom in i lugnare vatten).

Sista dagen i Brunei gick vi till ett regnskogsområde för att vandra. Man kunde välja att vandra 790 meter eller 1,7 km. Vi valde den korta och tänkte ta den längre sen. Efter 790 meter i 34 graders fuktig värme var vi helt slut och fick lifta hem!

Idag har vi åkt vidare och är åter på den malaysiska sidan av Borneo (tog en private shuttle den här gången för barnens skull och den visade sig vara billigare än lokalbussen. Chauffören var från Kina och vi hade trevliga samtal om lokala bilmärken. Tror vi.) i storstaden Miri i delen Sarawak. Mer om Sarawak senare!

Så vad blir då omdömet för Brunei?

Vilmer, Therése och Stefan ger Brunei 8 poäng medan Tuva slår till med 9. Det ger Brunei 33 poäng av 40 möjliga! Så kan det gå när man inte har några förväntningar på ett land!